S:t Eriks Lervarufabriker

S:T ERIKS LERVARUFABRIKER i Uppsala kommun i Uppland startades 1888 under namnet Uppsala Nya Kakelfabrik. Företaget tillverkade då i huvudsak glaserade kakelugnar. 1907 bildades AB S:t Eriks Lervarufabriker som tog över kakelfabriken. Produktionen breddades till konst- och hushållsgods samt så småningom även till byggnadstegel av olika slag. 1908–1909 uppfördes en ny tegelbruksbyggnad i kvarteret Grenen och det nya tegelbruket blev snart det modernaste tegelbruket i Mellansverige. För ledningen stod den danske tegelexperten Anders V. Starup. Tegelfabriken utgjordes av en 115 meter lång, 40 meter bred och 20 meter hög träbyggnad. Den väldiga ringugnen var 90 meter lång och hade sexton kammare. Skorstenen med sina 51 meter var länge den högsta i staden och ugnen hade kapacitet att bränna 200 000 tegel. Vid bruket tillverkades bland annat murtegel, tvåkupigt strängpressat taktegel, glaserat taktegel samt en- och tvåkupigt falstaktegel. Konkurrensen på marknaden var stor. Anders V. Starup säger i ett citat: ” År 1916 fanns i Sverige 500 tegelbruk, som tillverkade 310 miljoner murtegel, 37 miljoner taktegel, 35 miljoner täckdikningsrör samt 50 miljoner eldfast tegel till ett sammanlagt saluvärde av 15 miljoner kronor. Om man tänker sig ett järnvägståg rymmande ett års svensk produktion skulle detta tåg bestå av 120 000 järnvägsvagnar och uppställt på statsbanan räcka från Malmö till Sundsvall och 3 000 lokomotiv skulle erfordras för att draga lasten”. På 1930-talet lades produktionen av lergods ned, den tillverkningen övertogs då av Upsala-Ekeby. Fram till mitten av 1940-talet var S:t Eriks lervarufabriker den största tegeltillverkaren i trakten och produktionen uppgick till 3 000 000 takpannor per år. 1962 lades tegelbruket ned och alla byggnaderna revs. Lertäkten var då tömd och idag är hela fabriksområdet bebyggt med bostäder. Stämpel: ST ERIK UPSALA NO 60, ST ERIKS LERVARUFABRIKER AB UPSALA