Kalkuddens Tegelbruk

KALKUDDENS TEGELBRUK i Mariefreds kommun i Sörmland, anlades 1751 av borgmästaren i Stockholm, Gustaf Kierman, som även var direktör i Ostindiska kompaniet och politiker inom hattpartiet. Bruket var dimensionerat för en tillverkning av 600 000 tegel per år. Det gör Kalkuddens tegelbruk till landskapets och möjligen även landets största tegelbruk vid den tiden. År 1760 var produktionen 140 000 murtegel och 60 000 taktegel. Ett tiotal år senare övertogs driften av Kiermans svärson, baron Johan Diedric Duwall, som ägde godset Taxinge-Näsby. Under hans tid vid bruket producerades bland annat glaserat taktegel. Diedric Duwall efterträddes av bergsrådet Anders von Wahrendorff. Bruket tillhörde efter det godset Taxinge-Näsbys ägor fram till år 1925 då det såldes till AB Murtegel. Under en period vid 1800-talets mitt upphörde produktionen av taktegel, men den återupptogs igen några årtionden senare. Enligt uppgifter från 1897 hade bruket en tegelpress och en ångmaskin, 41 anställda och man tillverkade mur-, klint-, rör- och taktegel (taktegel i tre sorteringar). Sammantaget uppgick produktionen till 1 917 890 stycken tegelvaror. Takpannor från Kalkudden är vanligt förekommande och har blivit funna över ganska stora delar av Sverige. De är oftast av mycket hög kvalitet. Verksamheten vid bruket lades ned år 1949 och de flesta byggnaderna revs. Idag finns två före detta arbetarlängor bevarade, dessutom finns det flera rester av lertäkter från tegeltillverkningen i området. Flera olika stämplar har förekommit vid bruket. Under 1770-talet och fram till 1795 stämplades teglet med DDK vilket står för dåvarande ägarens namn: Didrik Duvall samt K för Kalkudden. Mellan 1795 och 1848 användes stämpeln AWK vilket är initialerna till den nya ägarens namn: Anders von Wahrendorff och K, för Kalkudden. Det är troligt att bruket stämplat endast med ett K de första tjugo åren. Stämpel: K, DDK samt AWK se vidare ovan.