Vittinge Tegelbruk

Vid första världskriget inköptes en ångmaskin och tillverkningen mekaniserades gradvis. 1917 ombildades rörelsen till Vittinge Tegelbruks Aktiebolag. I början av 1920-talet var årsproduktionen 800 000 takpannor 1928 hade produktionen ökat till 1,5 miljoner pannor och vid bruket fanns då tre flamugnar. 1935 infördes helårsdrift.

Upprustningen av bruket fortsatte och 1955 var Vittinge tegelbruk landets modernaste. Samma år brann bruket ned. En åttonde flamugn hade just tagits i bruk och man hade genomfört en rekordstor bränning när elden kom lös mellan två ugnar. Fem brandkårer gjorde allt för att släcka branden, men på två timmar hade i stort sett hela bruket brunnit ned. Endast ugnarna och lersumpen klarade sig. Allt var dock försäkrat och efterfrågan på tegel god, varför bruket byggdes upp igen. Redan året efter var produktionen åter igång.

På 1960-talet var produktionen uppe i 4 miljoner takpannor per år. Bara några år senare hamnade bruket, i likhet med övriga tegelbruk i landet, i kris. Bolagsledningen som då bestod av bröderna Wall bestämde sig för att rida ut krisen och tvärtemot många andra tegelbruk valde man att inte börja tillverka betongpannor. Målet var att Vittinge skulle bli det sista kvarvarande tegelbruket i landet, och så blev det också.

I slutet av 1970-talet hade landets tegelbruk krympt ihop till ett 20-tal och sysselsättningen i branschen hade minskat med 85%, men på Vittinge fortsatte man trots ekonomiska svårigheter att investera. De gamla flamugnarna revs ut och en ny modern tunnelugn byggdes. 1987 producerade bruket 10 000 000 takpannor om året.

Vittinge tegelbruk ägs idag av Monier som är en del av BMI Group.

Stämpel: VITTINGE TEGELBRUKS AB samt ett hus och årtal och senare även pressnummer exempelvis P4

VITTINGE TEGELBRUK i Heby kommun i Västmanland anlades 1872 av bonden Lars Haulin på hans egen mark i Ösby. Bruket kallades också från allra första början Ösby tegelbruk, men snart övergick man i folkmun till ”Haulins tegelbruk”. De första 30 åren var tegeltillverkningen småskalig och gick främst till egna och grannarnas behov. Teglet slogs för hand och drivkraften bestod av en hästvandring. Vid första världskriget inköptes en ångmaskin och tillverkningen mekaniserades gradvis. 1917 ombildades rörelsen till Vittinge Tegelbruks Aktiebolag. I början av 1920-talet var årsproduktionen 800 000 takpannor 1928 hade produktionen ökat till 1,5 miljoner pannor och vid bruket fanns då tre flamugnar. 1935 infördes helårsdrift. Upprustningen av bruket fortsatte och 1955 var Vittinge tegelbruk landets modernaste. Samma år brann bruket ned. En åttonde flamugn hade just tagits i bruk och man hade genomfört en rekordstor bränning när elden kom lös mellan två ugnar. Fem brandkårer gjorde allt för att släcka branden, men på två timmar hade i stort sett hela bruket brunnit ned. Endast ugnarna och lersumpen klarade sig. Allt var dock försäkrat och efterfrågan på tegel god, varför bruket byggdes upp igen. Redan året efter var produktionen åter igång. På 1960-talet var produktionen uppe i 4 miljoner takpannor per år. Bara några år senare hamnade bruket, i likhet med övriga tegelbruk i landet, i kris. Bolagsledningen som då bestod av bröderna Wall bestämde sig för att rida ut krisen och tvärtemot många andra tegelbruk valde man att inte börja tillverka betongpannor. Målet var att Vittinge skulle bli det sista kvarvarande tegelbruket i landet, och så blev det också. I slutet av 1970-talet hade landets tegelbruk krympt ihop till ett 20-tal och sysselsättningen i branschen hade minskat med 85%, men på Vittinge fortsatte man trots ekonomiska svårigheter att investera. De gamla flamugnarna revs ut och en ny modern tunnelugn byggdes. 1987 producerade bruket 10 000 000 takpannor om året. Vittinge tegelbruk ägs idag av Monier som är en del av BMI Group. Stämpel: VITTINGE TEGELBRUKS AB samt ett hus och årtal och senare även pressnummer exempelvis P4