Julita Tegelbruk

JULITA TEGELBRUK i Katrineholms kommun i Södermanland, är känt sedan 1200-talet då ett Cistercienserkloster låg på platsen. Munkarna uppförde vissa av sina byggnader i tegel och var därför i behov av ett eget tegelbruk. I 1500-talets fogderäkenskaper finns noteringar om stora mängder tegel som brändes i gårdens tegelugn. Den bebyggelse som står på platsen idag härstammar dock till största delen från 1800-talet. Leran till teglet togs till en början i slänten ner mot sjön, men vid sekelskiftet 1900 började man ta upp lera från åkermarken istället. En av brukets specialiteter var handslagna gavelpannor vilket är en ovanlig produkt. För övrigt tillverkades taktegel, murtegel och rör. Tegeltillverkningen användes till allra största delen för godsets egna behov. Under andra hälften av 1800-talet genomfördes en modernisering av gården. I och med detta uppfördes många nya byggnader och åtgången på tegel var stor. Dessutom täckdikades åkrarna vid samma tid, och de tegelrör som lades ned i marken tillverkades också på gårdens tegelbruk. 1928 dokumenterades Julita gårds tegelbruk genom en kortfilm. Filmningen leddes av Sven Drakenberg som var Nordiska museets amanuens på Julita gård. Här finns den! 1931 avled den siste tegelslagaren på Julita gård och därmed upphörde tegelproduktionen, men verkstäderna finns fortfarande kvar och är öppna för allmänheten att besöka. Stämpel: ett J eller ett omvänt J