R1Z 0519
Pris per m2
Vid köp av hela partiet eller minst 30 m2 Läs mer om våra priser här ?
585.00 kr
Vid köp av delat parti som är mindre än 30 m2 Läs mer om våra priser här ?
785.00 kr
Produktdata
Längd | 40-41.5 |
Bredd | 24-25 |
Stämpel | SS |
Pannor/m2 | 13 |
m2/pall | 13 |
Lagerplats | OA22 |
0 m2 i lager
Slut i lager
Produktbeskrivning
Dessa handslagna pannor är relativt jämna med varandra och kommer från samma bruk, fast från olika bränningar. Klackarnas form och storlek varierar något. Pannorna har suttit på samma tak.
Tillverkare
Slagstas TegelbrukSLAGSTAS TEGELBRUK i Botkyrka kommun i Södermanland var ett av Mälardalens äldsta. Något exakt årtal för grundande finns inte men bruket har varit i drift åtminstone sedan 1600-talet. Slagstas tegelbruk tillhörde Fittja gård fram till 1787 då det övergick till Slagsta gård.
Under Johan Liljencrantz tid på Slagsta gård vid slutet av 1700-talet omnämns att två tegelbruk var knutna till gården. Produktionen såldes främst till Stockholm, men säkert också till andra orter eftersom detta tegel förekommer över stora delar av landet.
Den större av Slagstas båda tegelfabriker låg nordost om Slagsta gård, ungefär där Slagsta Marina finns idag. Den andra, något mindre fabriken, låg rakt norr om Slagsta gård, vid Slagstabadet. Anläggningen vid dagens marina bestod under 1800-talets slut av tre brännugnar, torklador, tegelpress, stall och personalbostäder där tegelmästaren, tegelslagare och tegeldrängar bodde med sina familjer.
Man tillverkade murtegel, taktegel och rörtegel. Råmaterialet, leran, hämtades i en lertäkt strax söder om bruket. Här finns numera ett småhusområde från 1970-talet och ortsnamnen; Tegelängsvägen och Tegelstenen påminner om den tidigare verksamheten.
Produktionen från bruket transporterades med pråm, mestadels till Tegelbacken i centrala Stockholm, och användes i den byggboom som rådde under slutet av 1800-talet. 1885 levererades en miljon tegelstenar från Slagsta tegelbruk till Stockholm. Slagsta var under denna tid Mälardalens största tegelproducent.
I början av 1900-talet minskade efterfrågan på tegel och 1914 lades verksamheten ner. Idag syns rester av anläggningen i form av en stor tegelhög i skogen och fundament till utskeppningsbryggan i Mälaren. Efter torkladorna återstår endast långa stenrader. Resterna efter bruket är ett fornminne.
Stämpel: Stämpeln förekommer i flera olika utföranden. Två SS, eller två spegelvända S, eller ett rättvänt och ett spegelvänt S, eller ett spegelvänt och ett rättvänt.