Produktbeskrivning

STOCKHOLMS STADSHUS, KOMPLETTERINGSTEGEL

Ett fint handslaget tegel med en fantastisk proviniens; det har legat på Stockholms Stadshus. Originalteglet som också är handslaget är från ca 1923 då Stadshuset färdigställdes, men det här teglet är stämplat 1958 och har sannolikt tillkommit vid en senare renovering/komplettering. 

Teglet är väldigt enhetligt i formen och därmed ovanligt lättlagt för att vara handslaget. Det är tillverkat vid Weberöds tegelbruk i Skåne. Pannorna är ganska rena och är försedda med hål under klacken för infästning. En del pannor är ostämplade men är ganska tydligt av samma sort som övriga i partiet.

BAKGRUND

I en dammig lagerbyggnad i Östergötland hittade vi en riktig skatt. Stuvat i lastpallar låg stora delar av originaltakteglet från Stockholms Stadshus nedpackat och bortglömt.
– Somliga hittar guld i väggarna när de renoverar gamla hus. För oss känns det här som att vi funnit en riktig skatt, för kulturhistoriskt är det här guld värt, säger Erik Hedenstedt. 

Under närmare 90 år prydde det enkupiga handslagna teglet taket på Ragnar Östbergs mästerverk Stockholms Stadshus. Vid en takrenovering 2012 byttes det ut mot nytillverkat, men tack vare en förutseende takläggare som insåg värdet av det unika originalteglet sparades delar av det till eftervärlden. 

Under nästan 15 år stod det sedan undangömt på ett dammigt lager i de lastpallar som det travats i när det togs ner från taket, och föll mer eller mindre i glömska. Tills nu.

-Jag har tidigare trott att det kasserades vid takrenoveringen 2012, men för något år sedan blev vi erbjudna att köpa det säger företagets VD Erik Hedenstedt, specialist på äldre taktegel. Under mina 35 år i branschen har jag aldrig stött på ett tak med så speciell proviniens.

Dessa pannor hittade vi inblandat i det stora originaltegelpartiet. De är från ca 1958 är en komplettering till originalteglet.

HISTORIK STOCKHOLMS STADSHUS

Stockholms stadsfullmäktige beslöt 1908 att låta uppföra Stadshuset, och arkitekt Ragnar Östberg fick uppdraget att rita byggnaden. Det krävdes 15 år att fullborda det påkostade byggnadsverket, som invigdes 1923.

Ragnar Östberg lär ha inspirerats av Dogepalatsets volym och arkader mot vattnet samt Markuskyrkans kampanil, båda belägna i Venedig. Stadshusets yttre och inre bär även influenser av bland annat italiensk renässans, nordisk gotik och islamisk konst, som Östberg förenade till en alldeles egen stil, där även det specialtillverkade, handslagna mörkröda fasadteglet spelade en viktig roll. Tre takfall är täckta med kopparplåt, och övriga är täckta med handslaget taktegel.

Bygget har kallats den sista ”riktiga” byggnadshyttan i Sverige, där skickliga hantverkare arbetade med uråldrig, traditionell byggnadsteknik sida vid sida med arkitekten och ett antal konstnärer.

Stockholms stadshus blev Östbergs mästerverk och räknas som ett av landets främsta byggnadsverk i den nationalromantiska stilen. 

Byggnaden har blivit känd i stora delar av världen bland annat genom de tv-sända Nobelfestligheterna, och är sedan 2025 en del av förslaget till Sveriges kulturkanon.

Tillverkare

Weberöd Tegelbruk

WEBERÖD TEGELBRUK, i Lunds kommun i Skåne, startade i liten skala av tegelmästare Persson under andra hälften av 1800-talet. Leran i området var rödbrännande med mycket järn i och av fin kvalitet.

När järnvägen öppnade i trakten på 1890-talet ökade tillverkningen men produktionen bedrevs fortfarande med relativt enkla metoder och teglet brändes i en fältugn som tog ca 30 000 stenar per bränning. År 1900 byggdes en ny ugn i Veberöd, en så kallad ringugn och enklare maskiner installerades som gjorde arbetet på bruket mer rationellt. Produktionen ökade nu till 2 miljoner tegelstenar per år.

Ytterliggare ett tegelbruk startades i trakten av direktör Lundkvist, bruket fick namnet Veberöd Tegelfabrik. Detta bruk brann ned 1913 och inga pengar fanns för återuppbyggnad. Det som fanns kvar av fastigheter och maskiner såldes och köparna kunde år 1934 köpa in även Persson gamla tegelbruk. Den sammanslagna verksamheten fick namnet Weberöds Nya Tegelbruk.
På 1940-talet var bruket det största i länet med en produktion på 9,6 miljoner olika tegelvaror per år. Man transporterade tegel mestadels med lastbil, men även via järnväg och mindre mängder skickades med hästfordon.

Weberöd har använt många olika stämplar under årens lopp. Den äldsta tros vara stavat med W, men även de yngre stämplarna återgick till att stava med W. Bruket lades ner 1972.

Stämpel: Weberöd, Veberöd mfl.