B1K2c (sekunda) Engelbrektskyrkan
Pris per m2
Vid köp av hela partiet eller minst 30 m2 Läs mer om våra priser här » ?
1250.00 kr
Vid köp av delat parti som är mindre än 30 m2 Läs mer om våra priser här » ?
1,450.00 kr
Produktdata
| Antal i lager | 21 m2 |
| Längd | 39.5-40 |
| Bredd | 23.5 |
| Stämpel | WE-BE, Weberöd |
| Pannor/m2 | 11,8 |
| m2/pall | 14,2 |
| Sorteringsdatum | 0426 |
| Lagerplats | T5 |
21 i lager
och/eller
eller beställ
Produktbeskrivning
TAKTEGEL FRÅN ENGELBREKTSKYRKAN
Formpressad enkupig panna, detta parti är kompatibelt med alla pannor som heter B1K2, men pannorna är klippta på olika sätt, därav har vi skilt de åt. Dessa pannor är klippta mer än 7,5 cm. Helt oklippta pannor finns i partiet B1K2.
BAKGRUND
I samband med en omfattande takomläggning av Engelbrektskyrkan i Stockholm under åren 2017–2018 togs ett mycket speciellt formpressat taktegel ned. Teglet, tillsammans med tillhörande nockpannor, är tillverkat vid Weberöds Tegelbruk och bär på en tydlig koppling till kyrkans arkitektur och historia.
Vid renoveringen återlades ungefär hälften av det befintliga teglet, medan resterande del ersattes med nytillverkat. Det utbytta teglet togs om hand och magasinerades varsamt för framtiden.
Under våren 2026 fick detta parti – omfattande cirka 37 pallar – nytt liv när det förvärvades av Hedenstedts Taktegel i Trosa. Efter flera år i förvaring kan detta kulturhistoriskt värdefulla tegel nu återigen komma till användning och bidra till nya projekt med samma känsla av kvalitet och historia.
HISTORIK ENGELBREKTSKYRKAN
I början av 1900-talet fattades beslutet att uppföra Engelbrektskyrkan, i takt med att Stockholm växte och nya församlingar etablerades. Arkitekten Lars Israel Wahlman fick uppdraget att utforma kyrkan, och byggnationen påbörjades 1910. Efter fyra års arbete kunde kyrkan invigas 1914.
Wahlman inspirerades av såväl svensk medeltida byggnadstradition som samtida nationalromantiska ideal. Kyrkans kraftfulla siluett, höga torn och sluttande tak samspelar med den kuperade terrängen, och byggnaden är skickligt anpassad till sin plats på höjden. Exteriören präglas av grovhuggen natursten i kombination med tegel, där det handslagna takteglet utgör en viktig del av helhetsintrycket.
Även interiören vittnar om ett gediget hantverkskunnande, där materialens naturliga skönhet och detaljrikedom lyfts fram. Bygget genomfördes med traditionella metoder och med stor omsorg om både konstruktion och konstnärlig gestaltning.
Engelbrektskyrkan räknas som ett av de främsta exemplen på svensk nationalromantik inom kyrkoarkitekturen och betraktas som ett av Wahlmans viktigaste verk. Kyrkan har med tiden blivit ett välkänt landmärke i Stockholm och uppskattas för sin arkitektoniska helhet och sin starka förankring i svensk byggnadstradition.
Tillverkare
Weberöd TegelbrukWEBERÖD TEGELBRUK, i Lunds kommun i Skåne, startade i liten skala av tegelmästare Persson under andra hälften av 1800-talet. Leran i området var rödbrännande med mycket järn i och av fin kvalitet.
När järnvägen öppnade i trakten på 1890-talet ökade tillverkningen men produktionen bedrevs fortfarande med relativt enkla metoder och teglet brändes i en fältugn som tog ca 30 000 stenar per bränning. År 1900 byggdes en ny ugn i Veberöd, en så kallad ringugn och enklare maskiner installerades som gjorde arbetet på bruket mer rationellt. Produktionen ökade nu till 2 miljoner tegelstenar per år.
Ytterliggare ett tegelbruk startades i trakten av direktör Lundkvist, bruket fick namnet Veberöd Tegelfabrik. Detta bruk brann ned 1913 och inga pengar fanns för återuppbyggnad. Det som fanns kvar av fastigheter och maskiner såldes och köparna kunde år 1934 köpa in även Persson gamla tegelbruk. Den sammanslagna verksamheten fick namnet Weberöds Nya Tegelbruk.
På 1940-talet var bruket det största i länet med en produktion på 9,6 miljoner olika tegelvaror per år. Man transporterade tegel mestadels med lastbil, men även via järnväg och mindre mängder skickades med hästfordon.
Weberöd har använt många olika stämplar under årens lopp. Den äldsta tros vara stavat med W, men även de yngre stämplarna återgick till att stava med W. Bruket lades ner 1972.
Stämpel: Weberöd, Veberöd mfl.
